Antaget vid riksårsmötet den 8 maj 2005.
Inledning
Sveriges frihet, nationella oberoende och neutralitet utgör hörnstenar i vår säkerhetspolitiska grundsyn. Sverige ska bevara den alliansfrihet som ger oss möjlighet att vara neutrala i krigstid. Sverige ska ha förmåga att försvara sin frihet och sitt territorium och kunna möta varje form av kränkning.
Hoten mot Sveriges säkerhet är inte enbart militära, utan även ekonomiska och politiska. Försvars- och säkerhetspolitiken måste därför även syfta till att förhindra spioneri och terrorism som kan undergräva eller skada vårt samhälle inifrån. De underrättelseorgan som är kopplade till försvarsmakten måste ha tillräckliga resurser för att effektivt kunna verka preventivt mot alla former av verksamhet som hotar rikets säkerhet. Sverige måste vara förberett på att möta terrorism av varje slag.
Sverigedemokraterna varnar för att försvaga det nationella försvaret. Nedrustningsavtalen och den ekonomiska situationen har visserligen lett till att de konventionella styrkorna blivit mindre i Europa, men den moderna materielen finns kvar, och har i Sveriges närhet ökat i omfattning.
Vårt försvar
Försvarsviljan och motivationen att värna vårt fädernesland skall vara så höga att de genomsyrar hela försvarsorganisationen även i fredstid. Försvaret ska ges de ekonomiska resurser som behövs för att kunna fullgöra de säkerhetspolitiska ambitionerna.
Sverigedemokraterna tar avstånd från de senare årens nedskärningar i försvaret, vilka särskilt gått ut över nationella försvaret. Sverigedemokraterna vill därför säkra medel så att det nationella försvaret kan moderniseras och specialiseras för att kunna lösa de uppgifter som det ställs inför i framtiden. Samtidigt varnar Sverigedemokraterna för fler regementsnedläggningar, vilka försvagar det folkliga engagemanget i försvaret. Nedrustning av det svenska försvaret, med hänseende på vad som hände efter försvarsbeslutet 1925, är oacceptabelt. Ett nedrustat försvar tar åratal att bygga upp igen och den tiden har man inte vid ett krigshot i modern tid.
Hög effektivitet och undvikande av resursslöseri ska känneteckna försvarsmakten. En effektiv försvarsorganisation kan, till skillnad från vad många lekmän anser, omöjligt byggas upp genom snabba inköp av modern materiel. Endast bra materiel tillsammans med år av övning, en bred kunskapsbas samt engagerade och erfarna människor kan utgöra en enhet som fungerar i krig.
Att bilda opinion för upprustning i fredstid, baserat på scenarier som ligger flera år in i framtiden, är en omöjlig uppgift för varje svensk regeringsmakt. Inte bara inrikespolitiska konsekvenser, där besparingar inom vård och skola kanske måste ingå, utan även de utrikespolitiska konsekvenserna av ett upprustningsbeslut försvårar. Därför måste försvaret i viss mån tillåtas vara tillsynes överdimensionerat. Det är den enda försäkringen vi kan ha för att inte stå lika oförberedda som 1939.
Försvaret fyller också en viktig funktion vid naturkatastrofer och större olyckor och ska därför stå berett att ingripa och hjälpa till vid sådana händelser.
Allmän totalförsvarsplikt
Sverigedemokraterna anser att allmän totalförsvarsplikt är ett viktigt inslag i ett demokratiskt försvar och ett viktigt bidrag till försvarsviljan. Försvaret ska därför vara baserat på allmän totalförsvarsplikt, och i totalförsvaret ska varje svensk medborgare delta.
Inom den vapenföra delen av totalförsvaret ska det utbildas en frivillig/uttagen elitkår, som utgör ryggraden i försvarsmakten. Högteknologisk utrustning ska finnas till denna elitkårs förfogande. Totalförsvarsplikt inom den vapenföra delen skall uppmuntras. Den höga riskfaktorn som denna tjänst innebär motiverar högre ersättning. Det civila värdet av en militär grundutbildning är en ovärderlig tillgång. Statusen på den merit som militär tjänstgöring utgör ska uppmärksammas och vårdas. Information om försvaret och den civila nyttan av genomförd vapenför tjänst ska i högre grad än idag integreras i den gymnasiala undervisningen för att marknadsföra den frivilliga tjänstgöringen.
För alla övriga, som inte ingår i den vapenföra delen, ska det komma i fråga en kortare utbildning med hänsyn till Sveriges ekonomiska läge. Totalförsvarspliktsutbildningen ska vara en tid präglad av utbildning och kunskapsinhämtande med ett minimum av rutintjänster. Totalförsvarsinformation, krishantering och övning att hantera extrema stressituationer ska vara en del av denna utbildning. Genom utbildningen lär sig unga kvinnor och män att samarbeta och att förstå och organisera en grupp människor vilka strävar mot samma mål. De lär sig att hitta lösningar på komplicerade praktiska problem och ta egna initiativ. De lär sig inte minst att känna sig själva och sina egna begränsningar och får på så sätt större självförtroende och självdisciplin, vilket gynnar hela samhället. En hög moral, god disciplin och stark försvarsvilja erhålles genom en utbildning med hög undervisningskvalitet. På detta sätt förmedlas många av de erfarenheter som tidigare enbart varit privilegierat de som genomfört traditionell vapenför tjänst.
Totalförsvarsplikt skall vara obligatorisk. Frikallelse från denna kan dock ske på grund av speciella skäl.
Frivilligorganisationer
Frivilliga försvarsorganisationer och deras verksamhet ökar försvarets kapacitet och försvarsviljan och ska därmed stödjas. Dessa organisationer säkrar ett viktigt folkligt engagemang i försvaret. De människor som engagerar sig utanför det yrkesmässiga försvaret utgör också en stor resurs som utbildare i händelse av ett plötsligt behov att utöka det nationella försvaret. Försvarsmakten ska i högre grad än idag informera om och uppmuntra till frivilliga militära engagemang efter genomförd grundutbildning.
Internationella samarbeten
Sverige ska vara berett att delta i fredsbevarande aktioner i vårt närområde, eller där av särskilda skäl just svenska insatser betraktas som synnerligen värdefulla. Det svenska försvaret ska inte omdanas till en internationell polisstyrka, som reser runt och aktivt tar parti i alla möjliga konflikter runt om i Europa och i den övriga världen. De internationella insatserna får inte heller ske på bekostnad av att vårt nationella försvar försvagas. Frivilligt deltagande i internationella uppdrag ska dock uppmuntras för att ge försvarsmakten värdefull erfarenhet från samarbete med utländska krigsmakter och operativ tjänst.
Sverigedemokraterna är motståndare till att EU försöker upprätta en egen militärmakt. EU är inte en stat och har bara små möjligheter att självständigt försvara sina medlemmars intressen.
Så länge som Sverige kvarstår i EU bör Sveriges representanter i Europaunionens beslutande organ verka för att EU:s medlemsländer dels avhåller sig från kärnvapenprov, dels verkar för global ömsesidig kärnvapennedrustning.
Genom internationella samarbeten ska kärnvapenspridning och terrorism motverkas.
Försvarsindustrin
Styrkan i svenskt försvar har under efterkrigsperioden kännetecknats av en hög teknisk kvalitet. Det är viktigt att det så förblir. Ett effektivt försvar kräver att Sverige har högpresterande materiella resurser till sitt förfogande.
Precis som Sverigedemokraterna vill öka den svenska framställningen av högteknologi i civila sammanhang, vill partiet också utvidga den högteknologiska produktionen inom det militära området genom att ge försvarsindustrin resurser att utveckla nya produkter. Export av militär materiel ska enbart ske till stabila och demokratiska stater, vilka Sverige har goda förbindelser med.